torsdag 21 augusti 2008

Äntligen!

Jag tänker att jag ska göra en massa grejer men det tar evigheter innan jag väl gör dem, om jag gör dem. Ibland blir saker inte av på grund av ren lathet och ibland beror det på att saker ska kännas rätt.

Jag väntade i över tio år på att skaffa katt för jag ville vara säker på att den skulle få ett bra liv.

Jag har tänkt tatuera mig - jag har tänkt på det i sjutton år men har inte hittat den där bilden som är JAG. Kanske hittar jag den om tjugo år men det är ok, när det gäller tatuering klarar jag att vänta.

När jag var sjutton år vaknade jag en morgon och visste med hundra procents säkerhet att jag ville göra ett hål i näsan (ja, jag vet - har redan två hål - haaaa, haaaa, haaaaa - vad man kan vara rolig då....) och samma dag gjorde jag det och har aldrig ångrat mig. Jag gjorde det innan det var "inne" och fick en massa dumma komentarer för det och hade kompisar vars kompisar vägrade prata med mig för att jag var hippie med "grej" i näsan (hade min egna speciella klädstil på den tiden med, så det var också en bidragande orsak. Nu kom jag att tänka på en grabb som jag gått i högstadiet med och som var jättetrevlig på alla fester jag träffade honom på, tills en fest då han såg mig dricka whiskey - han skällde ut mig och sa att det var det mest okvinnliga som fanns. Efter det tittade han bort om vi gick förbi varandra på stan, jag försökte hälsa men han låtsades som att jag inte fanns - IDIOT! (förlåt, började tänka tillbaka på min ungdomstid, var inte meningen!)).
Några år senare var det mode att ha hål i näsan - då blev det lite tråkigt så jag tog jag ut mitt nässmycke och har det numera när jag känner för att vara lite extra fin. Men jag är glad att jag gjorde det där hålet i näsan och jag visste när jag gjorde det att jag aldrig skulle ångra mig.

Sen är det mina händer eller rättare sagt naglar jag tjatat om i år och dar att göra något åt. Välj en kroppsdel hos dig själv som du tycker om? Om jag får den frågan så väljer jag mina händer. De är absolut inte snyggast i världen men de är himla bra att ha och jag är mycket nöjd med dem. Men...jag har världens mjukaste naglar och är tyvärr nagelbitare. Jag biter för att naglarna går sönder hela tiden. Drar jag upp gylfen på ett par byxor - ja då rivs nageln upp. Tar jag på mig en tröja med en lös tråd - ja då fastnar tråden i nageln och nageln är trasig. Mina naglar går sönder hela tiden och då biter jag för att göra dem jämnare och slippa fastna i något annat. De enstaka gånger jag lyckats få mina naglar att växa ut har de varit så mjuka att jag kunnat böja dem både fram och tillbaka och vips har en åkt av och då har jag klippt ner de andra med för det är inte fint med nio halvlånga och en superkort. Jag har tjatat om att gå till någon som kunde bygga upp naglarna - jaaaa, jättfejk! Jag har kollat och frågat folk om tips men aldrig bestämt mig för vem jag ska gå till. Sen har jag oroat mig för om jag skulle kunna göra någonting - skulle jag kunna ta upp pengar, skulle jag kunna diska, hålla i en penna eller skulle jag bli helt handikappad?!
Min underbara sambo gav mig nageluppbyggnad i julklapp. Ja, i julklapp. Det har inte blivit av att jag utnyttjat mitt presentkort - förrän nu.

Det här är mina händer med sönderbitna naglar.
Som sagt, inga snygga händer, men bra (svårt att ta foto på händer upptäckte jag - här ser de rätt feta ut men egentligen har jag ganska långa och smala fingrar).



Men nu har jag äntligen naglar och med ens blev jag lite kvinnligare! :-)))




Jag sa till henne att göra dem korta och de blev perfekta för mig, jag kan göra allting som jag kunde innan.


Tack Fredrik för att du hittade den duktiga och trevliga tjejen som gjorde mina naglar och TACK för de fina naglarna - nu känner jag mig härligt kvinnlig!

3 kommentarer:

Lilla Eken sa...

Hmm.. Vilket dilemma jag fick, jag känner dig inte tillräckligt för att veta om du är ironisk eller ej när du säger att du känner dig kvinnligare med naglar.
Men du HAR fina händer Susanna. :-)

/I.

Thomas sa...

Hmm... Kanske ny utmaning? Nailspotting :)

Susanna sa...

Tack I! Du känner mig tillräckligt för att veta att jag är ironisk av mig men den här gången menade jag verkligen att jag kände mig kvinnligare. Självklart känner jag mig kvinnlig ändå eftersom jag är kvinna men jag har ju alltid haft nerbitna naglar så att helt plötsligt ha naglar blev ett extra plus. Första dagen blev det iallafall det för jag tittade på dem hela tiden (ja, totalt självupptagen) och blev mer medveten om hur jag rör mina händer. Nu har jag vant mig och nu känns det inte alls kvinnligare med naglar - bara snyggare.
Kram
/Susanna

Blog Widget by LinkWithin